Icke hästmänskor

Skriver inte detta för att jag tror att ni skall förstå efteråt. För det kommer ni ändå inte göra.
Det krävs en viss mänska för att hålla på med hästar. Det går inte att va lite intresserad eller tycka att de e helt kul för sanningen är då, att du är ingen hästmänska och det lilla intresset du har kommer förr eller senare rinna ut i sanden. Skriver inte heller det här för att verka elak, skriver det för såhär ser jag på saken. Har även bevittnat det flera gånger om. Väljer du hästar och ridning väljer du även en livsstil. För vad som än händer...skall du sköta dina hästar.
Jag har själv valt att ha hästar. Det är min livsstil och därför vill jag nu skriva en del saker som är självklara för mej medans en "icke hästmänska" aldrig kommer förstå.

För det första! NEJ... jag måste inte gå till stallet klo 7:00 på lördag morron. Har det någonsin fallit er i tanken att jag kanske vill det? Ingen skillnad vad klockan är på dygnet så måste jag aldrig gå till stallet utan jag vill faktiskt gå dit. Det är ingen som tvingar mej.

Jo hästar kostar massor med pengar...Det är långt ifrån billigt att ha en häst. För att inte prata om två. Sitter jag hemma och gråter för att ja inte har massor med överlopps pengar? NEJ! Jag tar det som det kommer. Endel månader har jag överlopps pengar, en annan inte. Jag klarar mej. Jag har tak över huvudet och får mina räkningar betalda. Jag behöver inte ett fett bankkonto för att vara lycklig. Jo...det är faktiskt så enkelt.

Hästar kräver även en massa tid. Det skall mockas och det skall tränas och ridas. Hagar skall byggas/tas ner och allt skall planeras i detalj. Nej, jag kan inte bara släppa allt och fara iväg på en lång resa eller ens en impulsresa och nej, jag lider inte av det heller. Bortsett från andra som tycker det är skönt att komma bort så när jag äntligen har allt planerat för att sticka iväg någonstans så saknar jag mina hästar.
Festen börjar klo 18:00...okej mina hästar får kvällsmat klo 19:30 ja kommer efter det. Det stressar inte mej det minsta. Hur dumt det än kan låta för andra så kommer mina hästar före mej. När dom mår bra så mår jag bra.

Hästarna har lärt mej sååå mycket mer än vad en människa nånsin skulle kunna lära mej. Tack vare dom är jag den mänska jag är idag. Så nästa gång ni suckar och pustar över att en kompis/flickvän/poikvän/sambo ja whatever spenderar "för" mycket tid i stallet, tänk om. Försök inte förstå varför en timmes stallvisit blev 3 timmar. För börjar du gnälla svänger oftast mänskan i fråga på ridstövlarna och åker tillbaks dit som någon alltid är glada att se en...Stallet!